tisdag 6 november 2012

Men hellre Barack Obama

Från 2008
 

Jag har i några dagar suttit och filat på ett inlägg angående presidentvalet i USA, finns mycket att säga om det då det (tyvärr) betyder mycket för hela världen. Har i alla fall kommit fram till att det absoluta skällsordet i USA är socialist.
Inte motherfucker, rasist, facist, white trash eller n-ordet.


Socialist är det det värsta man kan vara och nu anklagas Barack Obama, demokraternas presidentkandidat, för att vara det eftersom han vill höja skatterna för höginkomsttagarna.

En intressant parentes är att Hillary Clinton sedan minst ett decennium har studerat det (tidigare) svenska socialförsäkrings och skattesystemet och sagt att om hon någon gång skulle bli president, så skulle hon tillämpa detta. Obama vill inte kännas vid socialistepitetet, han förnekar och och skrattar bort anklagelserna som John Mc Cain, republikanernas presidentkandidat, och hans stab gör allt för att befästa.
 

Däremot är de båda partierna ense om att de är religiösa, åhh vad troende de är med sina morgonböner och God blessings hit och dit. (fast mest America). USA är på många sätt lika alla andra fundamentalistiska länder världen över som försöker hjärntvätta sina medborgare om de "rätta" politiska och religiösa ideologierna. Man bör/ska göra saker, men anser sig samtidigt vara ett fritt land, och det mest demokratiska i världen.

 Det är åtminstone det främsta landet att kunna påverka alla oss andra på gott och ont. Amerika vet att de alltid har hela världens blickar på sig, men många av dem tror tyvärr att det bara är med respekt eller kanske avundsjuka.
 I mina ögon vilar det bara en slags ledsamhet när ett sådant stort land med så många "troende" inte alls lever som de lär. När de tycker att det är ok och ett fritt val av de nästan femtio miljoner av deras medmänniskor som inte har råd med försäkringar och därmed blir utan vård när de blir sjuka.

 Tänk att det tror inte jag att Jesus skulle ha tyckt om! Han brydde sig nämligen inte om vad folk ansåg om honom när han hjälpte andra, eller när han predikade Guds ord om att dela med sig. Men det är ju en annan historia.

 Jag hoppas emellertid att Barack Obama gör historia och vandrar ut till den miljon människor som väntar honom i Chicago efter han blir blivit vald till USA´s 44:e president. För trots socialistanklagelserna har han i så fall lyckats övertyga folket att förändring är bättre än att fortsätta låta de ultrakonservativa styra landet och se på hur landet fortsätta att vittra sönder.

fredag 6 juli 2012

Power Meet 2012

Jag följde inte upp den 9 juli 2010, men minns att Sussis fick ett samtal om att hennes djur hade skrämts av åskan och smitit ut från huset, så hon fick åka hem, men de hittades som tur var.

Däremot kommer jag istället att göra från och med idag, dokumentera Big Power Meet tills det är över på söndag. En mer intressant företeelse finns inte enligt mig. Folk reser långväga för att delta i detta möte, där man verkligen får vara sig själv en stund. Industrimentaliteten i vår vänliga stad är numera som bortblåst, ty man sitter, står och ligger efter vägarna runt cityringen och Lögarängsvägen med medhavda mat - och drycksäckar och trivs.

Det skulle aldrig gått för sig förr, att hålla på att bete sig på samma sätt som folket bak i bilarna. Nej, vara glad och...och flamsig gick inte för sig. man hålla Möjligtvis att man tillät sig att bli lätt uppsluppen på en kräftskiva efter några supar.

Jag gillar Power Meet för att det har öppnat upp det lättsamma som vi så väl behöver. Att generationer sitter sida vid sida och ler i samförstånd när det kommer en monsterbil där folk sitter och badar på flaket och efter det fyra bilar i rad med unga herrar som visar röven är sådant som sker.


Är det kul det? Ja, det som är kul är att subkulturen som varit så hatad, plötsligt blivit rumsren då alla kan vara med i den. Allt blir ett enda stort Hihi, vill du ha en till kycklingvinge? och så låtsas man inte om den där killen med alla finnarna på skinkan som paltade ut bärs så att det stänkte på en.

Visst finns det en baksida, precis som det gör vad det gäller Vasaloppet, O-ringen, de otaliga musikfestivalerna och alla andra stora evenemang där det samlas mycket folk, men det roliga och lättsamma överväger. 

Snygga bilar, skön musik, härliga (!?) och glada människor är det vad jag ska vara omkring nu i några dagar. Garva, äta, dricka, iaktta, fota för sedan dokumentera det här, mest för min egen skull, men även som en slags hyllning till Det Stora Spektaklet".