fredag 8 juli 2011

Vilka va´re?

Vi slog oss ner på tåget från Göteborg som skulle ta oss hem till Västerås, satt och hoppades på att ingen skulle komma att vilja ha platserna brevid oss, då vi annars skulle få två var att vräka ut oss på.

Strax efter oss steg tre män in i samma kupé, en letade sin plats vid mig, men såg sedan att han hade sin stol vid sina kompisar. Jag vågade då bre ut mina saker och tänkte att  de åtminstone till Alingsås kunde få ligga på det viset.

Då uppenbarade sig Charmtrollet i form av en stor och auktoritär konduktör. Hon fick våra biljetter visade för sig och närmade sig sedan killgänget.

- Finns det verkligen ingen restaurangvagn på detta tåg? undrade en av männen.
- Nej! svarade konduktören kort.
- Det är ju konstigt. Tåget går ju från Göteborg till Stockholm..
- Ja, men kliv av i Laxå då och ta bussen och se vad som kan finnas på den.
- Kanske en bar? frågade en av killarna snabbt.
- Kanske det du, mullrade den medelålders damen i uniform


Där kunde jag inte hålla mig längre utan brast ut i gapflabb där även min dotter föll in och ganska snabbt också männen. Jag såg även att Charmtrollet drog lite på munnen när hon gick in i nästa kupé.

Men vad var det för bekant över de tre herrarna? Jag satt och kikade på den äldste som var i 60-65 årsåldern, grubblade och smyglyssnade på en annan i sällskapet som pratade i mobilen. Han var i min ålder och diskuterade spelningar och turnéer med den som fanns i andra sidan luren.

Jag var nästan säker, och skrev på en tidning till min dotter vilka jag trodde det var. Det som retade mig när jag kom hem och kollade upp vilka som skulle spela i Karlskoga klockan 19.00 samma kväll, var att jag inte varit stupsäker på Ulf Dageby. Även fast det var honom som jag iakttagit och undrat så mycket över. En av mina idoler som skrivit så mycket bra musik, och inte bara tillsammans med Nationalteatern.

Och visst var det medlemmar från det sistnämnda bandet som satt i vår salong, som blev förolämpade av en b(i)utchig konduktör.

Många gånger genom åren har jag sett och upplevt Nationalteatern i deras olika konstellationer. En gång efter folkomröstningen om kärnkraften 1980 fick jag till och med ett märke av en av grabbarna i bandet efter en spelning i Västerås. (men det är en annan historia) "Kampen Går Vidare" stod det för övrigt på knappen och kampen går verkligen vidare, fortfarande och alltid.



Foto från Nationalteaterns hemsida

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar