Plura har varit min länge. Han har bara inte vetat om det
Blogginlägg från 2000-12-05
Läste i en tidning the other day, om en kvinna som hade börjat att jaga. Under tiden hon läste in sin jägarexamen fick hon av sin lärare tipset om att använda ett "mantra".
- När du siktar mot ditt byte så skall du upprepa orden; Du Är Min, Du Är Min innan du skjuter. Hon hade gjort så och fick en god jaktlycka tack vare det.
I går när jag var och lyssnade på Eldkvarn på Smalls så bestämde jag mig för att prova mantrat på Plura. För herregud om han bara visste hur mycket kvinnan i hans liv jag är! Tänk om han förstod hur lycklig jag skulle kunna göra honom, begripa hans konstnärssjäl, uppmuntra och inspirera honom.
Så det var inte bara för min egen skull som jag stod där och fokuserade honom när han sjöng "Kärlekens Tunga". Det var, om jag ska vara helt ärlig, mest för hans egen skull.
- Du är min, Plura! Du är min, mumlade jag och jag märkte att han kände vibrationerna från mig och tittade åt mitt håll i publiken. En kompis skrek samtidigt i musiken att de var så djävla bra.
- Du är min, råkade jag svara kompisen, men jag tror inte att han uppfattade det. När spelningen var över efter fyra inropningar stod jag och var beredd på att Plura skulle kliva ner från scenen och krypa in i min famn. Men då såg jag istället hur Carla och de andra grabbarna liksom drog in Plura köksvägen.
Han såg förvirrad ut. Antagligen för att han kände att så starkt för att gå till mig utan att veta varför, men blev tvingad att följa med sitt band. Jag satte mig ner vid ett bord och väntade, upprepade mantrat tyst för mig själv och förstod att Eldkvarn inte skulle släppa honom så lätt. Men jag gav och ger inte upp, för jag vet att han nu längtar lika mycket som jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar