Jag har inte varit kär på många år, men jag har inte glömt.
Hur det känns.
Att hela tiden vilja vara nära, att önska att händerna, som trots att de redan är sammanflätade och söker finna ännu mer hud att linda om, aldrig ska behöva släppa taget. Det går inte en dag utan att jag minns hur det var, och jag vill inte heller ha det annorlunda. Att komma ihåg kärleken och att den är störst, är viktig även om man inte kär.
I en av de vackraste svenska texter som skrivits känner jag igen mig när personen till och med blir svag av sovlukten från sin älskade. Det är förstås "Utan dina andetag" jag tänker på, som är skriven av Jocke Berg och framförd av gruppen Kent.
det finns en text så går ungefär...jag vill glömma men minns allt tydligare. Det gäller när kärleken är borta..
SvaraRadera/A
Jag tror att jag lånade din Kent-skiva för flera år sedan, och du aldrig fick tillbaka den, för den är fortfarande kvar hemma hos mig.
SvaraRaderaHar du saknat den? :D
Ahaa..är det du som har den!? Visst var det Isola? Kram på´rä! : )
SvaraRaderaNej, Vapen & Ammunition! Jag tar med den nästa gång vi ses :) KRAM
SvaraRadera